I en ny studie visar forskare från Lunds universitet att transplanterade nervceller kan överleva i 24 år och producera dopamin i patienter med Parkinsons sjukdom. Nu planerar man nya transplantationer.

Den första nervcellstransplantationen gjordes 1987 vid Lunds universitetssjukhus och sedan dess har 18 patienter med Parkinsons sjukdom transplanterats där. Metoden att transplantera nervceller från foster till Parkinson patienter utvecklades under 1980 och 90-talet. De transplanterade nervcellerna producerar dopamin och även om resultaten varit varierande har flera patienter haft stor nytta av transplantationen.

Nu visar forskare vid Lunds universitet att de transplanterade nervcellerna kan överleva i nästan ett kvarts sekel och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan.  Studien  publicerades i  Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America  i maj.

Behövde mindre medicin

Parkinsons sjukdom beror på att de 1 miljon nervceller i hjärnan som producerar den kemiska substansen dopamin dör. Dopamin behövs för att hjärnan ska kunna kontrollera våra kroppsrörelser och utan dopamin får man svårare att röra sig.

Forskarna i Lund har följt en patient med Parkinsons sjukdom som genomgick transplantation av dopamin-producerande nervceller 24 år före sin död. Patienten behövde till en början ingen medicin och klarade sig under många år med en låg dos av läkemedlet L-Dopa.

Tio år efter transplantationen visade forskarna med en typ av avbildningsteknik att dopamin-funktionen var helt normal i de transplanterade cellerna. I den nya studien har patientens hjärna analyserats och forskarna visar nu att de transplanterade dopamin-producerande cellerna och deras normala nervförbindelser fanns kvar nästan ett kvarts sekel efter operationen.

Unik patient

Trots det försämrades effekten av de transplanterade cellerna  gradvis och det tror forskarna beror på att sjukdomen spridit sig till andra delar i hjärnan. Under sina sista levnadsår hade patienten svårt att röra sig och svarade dåligt på behandlingen med L-Dopa.

Anders Björklund, professor vid Lunds universitet. Foto: Ragnhild Ahlgren

Anders Björklund, professor vid Lunds universitet har forskat om Parkinson och andra neurologiska sjukdomar sedan 60-talet. Han var en av pionjärerna bakom metoden att transplantera nervceller till Parkinson patienter och är en av forskarna bakom den nya studien.

– Den här studien är helt unik säger han i ett pressmeddelande från Lunds universitet. Ingen transplanterad Parkinson-patient har följts så noggrant och under så lång tid. Patienten var unik också på det sättet att nervceller endast transplanterades i den ena hjärnhalvan, vilket gjorde att den andra, icke-transplanterade, sidan kunde fungera som kontroll.

Att ta fram fosterceller är svårt, till varje patient behövs celler från flera  foster och etiska och praktiska aspekter gör att metoden aldrig kan användas i stor skala.

Stamceller alternativ

I stället har forskarna i Lund därför ägnat sig åt att ta fram sk stamceller som alternativ till fosterceller vid transplantationer.

– Det vi har lärt oss genom att studera denna patient kommer att vara av stort värde för framtida försök att transplantera dopamin-producerande nervceller som tillverkats från stamceller, en ny utveckling som leds av forskare i Lund, säger Anders Björklund.

Malin Parmar, professor vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet är en av dem. Hon har arbetat med att ta fram stamceller från embryon som blivit över vid provrörsbefruktningar.

De här cellerna kan utvecklas till dopaminproducerande nervceller om de behandlas på rätt sätt och kan odlas på laboratoriet så att man får tillräckligt många celler för en transplantation.

Det har tagit flera år att förstå precis hur cellerna ska behandlas för att bli till dopaminceller men nu vet forskarna i Lund hur de skall göra och inom några år hoppas man kunna göra de första transplantationerna.

Ett av problemen med de embryonala stamcellerna är att de kan innehålla tumörceller som man kan få med sig vid transplantationen och det finns därför en risk att de orsakar cancer. Innan de kan användas i transplantationer måste de därför genomgå omfattande test för säkerställa att de inte bildar tumörer.

Från hudcell till nervcell

Ett sätt att undgå problemet är att istället för embryonala celler använda celler från en vuxen individ och ”omprogrammera” dem till nervceller. Malin Parmar har  visat att det går att ta celler från mänsklig hud och programmera om dem till att producera dopamin.

På sikt hoppas Malin Parmar och hennes kollegor kunna ta hudceller från en patient med Parkinsons sjukdom och göra om dem till dopaminceller, som sedan kan transplanteras in i patientens hjärna och ersätta de celler som gått förlorade på grund av sjukdomen. Då undviker man också problem med att de transplanterade cellerna stöts bort.

Nya transplantationer planeras

Det dröjer dock innan man kommer att kunna använda stamceller eller ”omprogrammerade” celler i transplantationer. I stället kommer en handfull patienter vid Lunds universitetssjukhus transplanteras med fosterceller.

Studierna är en del av det europeiska projektet Transeuro där  forskare från Sverige, Tyskland, Österrike, Frankrike och Storbritannien ska utveckla säkra standardmetoder att utföra operationerna på och den kunskapen kommer man kunna använda sig av vid transplantationer av stamceller i framtiden.

Läs andra artiklar om Parkinsons sjukdom:

Skadade nervceller hos Parkinson patienter kan repareras

Parkinsons sjukdom behandlas med flera mediciner

Transplantation av nervceller ger etiska dilemman

Min pappa hade Parkinson

Elektroder hjälper mot darrningar

Svårt att leva med Parkinsons sjukdom

Källor: Extensive graft-derived dopaminergic innervation is maintianed 24 years after transplantation in the degenerating parinsonian brain. PNAS, maj 2016, Föreläsning av Malin Parmar, Parkinsonförbundet i Karlstad oktober 2015.