Kanadensiska forskare har hittat en genförändring som kan kopplas till en ökad risk att få multipel skleros. De fann genvarianten hos medlemmar i två familjer där flera individer har en aggressiv form av sjukdomen. 

Tio till femton procent av alla fall av multipel skleros (MS) tros ha en ärftlig komponent men fram tills nu har forskarna inte hittat någon stark koppling till någon eller några gener.

I de familjer de kanadensiska forskarna undersökte är det bara sjuttio procent av de som bär på genförändringen som är sjuka, trettio procent har inga symptom.

– Den här mutationen är som att ställa de här individerna vid en klippavsats men något måste ge dem en knuff för att sätta i gång sjukdomsprocessen, säger Carles Vilarino-Guell, en av de som lett studien vid University of British Columbia i Kanada, i ett pressmeddelande.

Dålig kunskap om vad som orsakar MS

MS  är en neurologisk sjukdom som beror på att kroppens immunförsvar angriper myelin. Det gör att det uppstår en inflammation i hjärnan och ryggmärgen och nervtrådarna kan skadas och ibland bildas det ärr på nerverna vilket gett sjukdomen dess namn, multipel skleros som betyder ”många förhårdnader”.

Myelin är ett fettämne som sitter som ett isoleringsämne runt nervtrådarna och gör att nervimpulser mellan nervceller går fram. När myelin bryts ner kan inte nervimpulserna ledas på rätt sätt och beroende på vilka nervbanor som attackeras får man olika symptom. Det kan vara synrubbningar, rörelseproblem eller domningar.

Cirka 2 miljoner människor har MS  runt om i världen. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns läkemedel som bromsar upp sjukdomsförloppet. För de som har den mer aggressiva formen med ett snabbare sjukdomsförlopp finns  dock ingen bra behandling.

Carles Vilarino-Guell från  University of British Columbia har hittat en mutation som ökar risken för MS. Foto Paul Joseph/UBC Faculty of Medicine

– De här fynden är viktiga för vår förståelse och kunskap om MS. Mycket lite är känt om de biologiska processer som gör att sjukdomen startar. Genom den här upptäckten ökar potentialen att vi kan utveckla behandlingar som tacklar den underliggande orsaken till sjukdomen och inte bara symptomen, säger Carles Vilarino-Guell.

De kanadensiska forskarna hade tillgång till en samling  DNA-prover från nästan 2000 individer med MS. De undersökte först en familj där flera medlemmar har den aggressiva formen av sjukdomen och letade efter genförändringar i den del av genomet som kodar för proteiner.

De fann en mutation hos alla i familjen med sjukdomen. De gick sedan tillbaks till hela samlingen av 2000 DNA-prover och hittade samma mutation hos en annan familj där flera medlemmar också har den svåra formen av MS. Forskarna räknar med att 1 på 1000 MS patienter har den här mutationen.

Protein med betydelse för inflammation och myelinsyntes

Genförändringen de kanadensiska forskarna fann resulterar i att ett protein som heter LXRA inte fungerar som det ska. LXRA är som en strömbrytare och slår av och på aktiviteten hos gener som har betydelse för fett omsättning och inflammation.

En del av generna stoppar inflammationen som gör att myelin bryts ner och andra hjälper till att bilda nytt myelin. När LXRA inte fungerar aktiveras inte de här processerna och det kan ha betydelse för sjukdomsförloppet.

Andra forskargrupper har tidigare studerat genförändrade möss som saknar LXRA och de mössen får neurologiska problem och bildar mindre mängd myelin. Nu vill forskarna på University of British Columbia studera möss där man har bytt ut den normala LXRA genen mot en muterad variant.

Om de mössen får MS liknande symptom beror det sannolikt på att samma biologiska process är involverad som hos MS patienterna menar Dessa Sadovnick, en annan av forskarna bakom studien som publicerades i tidskriften Neuron den 1 juni.