Det räcker med att äta medelhavskost några dagar i veckan för att se en positiv effekt på hjärnan visar forskning från Karolinska Institutet.  

Professor Laura Fratiglione  forskar om hur demens kan förebyggas och har följt en grupp äldre personer i Stockholm sedan år 2000 och bland annat undersökt hur deras matvanor påverkar hjärnans funktion.

– Vår hypotes är att man kan fördröja när människor drabbas av demens till senare i livet så att det verkligen går att drömma om att åldras utan demens, säger Laura Fratiglione.

– Anledningen till att vi tror att det är möjligt är att vi redan ser att bara hälften av de som blir 95 år har demens, fortsätter hon. Det betyder att det redan finns en stor del av befolkningen som lyckas åldras utan demens. Det andra är att vi under de senaste tre fyra åren sett en tendens till att demens minskar.

Laura Fratiglioni tror att ett skäl till färre blir dementa idag är att det förebyggande arbete som redan görs mot hjärtinfarkt  också är bra mot demenssjukdomar. För att ytterligare förebygga demens vill hon öka och stödja faktorer som kan skydda hjärnans funktion.

–  Vi känner till flera skyddsfaktorer som utbildning, mental stimulans och fysisk aktivitet men vi tror att diet också kan vara en, säger hon.

Laura Fratiglione och hennes kollegor har följt runt 3350 personer som är över sextio år gamla sedan år 2000. Dietister har noterat deras matvanor och matintag, läkare och psykolog har undersökt olika aspekter av deras fysiska hälsa och mentala funktioner.

Forskarna använde ett test som heter Minimal mental state examination för att bedöma personens kognitiva förmåga. Testet består av 30 frågor som mäter minne, språkförmåga, tids-och rumsuppfattning och praktiska färdigheter. Det är ett vanligt test som används för att bedöma demens.

De samlade in data år 2000 och har sedan gjort uppföljningar efter tre och sex år för personer som är äldre än 81 år och efter sex år för personer i åldern 60-80.

– När det gäller så komplexa sjukdomar som Alzheimer och demens tror vi inte att det är en komponent i dieten som ”makes all the difference” vi tror det är viktigare vilken diet form eller mönster av kost vi äter.

Resultaten visade att vissa individer höll sig till en hälsosammare kost medan andra åt en mer ohälsosam diet. Den hälsosamma dieten påminde mycket om det vi brukar kalla medelhavskost som innehåller mycket frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk, fågel och vegetabilisk olja. Den ohälsosamma kosten innehöll mer rött och bearbetat kött, animaliskt fett, socker, öl och sprit.

Alla får en sämre kognitiv funktion med ökande ålder och i den här studien ville forskarna se om dieten påverkar hur snabbt försämringen  sker.

Det visade sig att de som åt den nyttiga maten hade långsammare försämringen av den kognitiva förmågan än de som höll en ohälsosam diet.

Men resultaten visade också att mer än 60 procent av alla åt en blandning av hälsosam och ohälsosam mat och att den negativa effekten av den ohälsosamma kosten på kognitiv funktion kunde kompenseras av att man också åt av den hälsosamma maten.

– Att medelhavskosten är bra för att behålla kognitiva funktioner när man åldras har andra forskare visat. Det som är nytt och spännande i den här studien är att vi ser att det räcker med att äta medelhavskosten några dagar i veckan för att se en positiv effekt och de flesta människor blandar hälsosam och ohälsosam mat så det är positivt, säger Laura Fratiglione.

Forskning som kräver tålamod och uthållighet

För att kunna rekommendera folk att äta en viss diet för att motverka demens räcker det inte med resultaten från en studie påpekar Laura Fratiglione. Man måste ha starka  vetenskapliga bevis och för det krävs minst 10 studier som utförts i olika länder på olika grupper av människor och där resultaten pekar åt samma håll.

–I det här specifika fallet är det lite annorlunda och jag känner att vi kan gå ut med att rekommendera folk att äta frukt och grönsaker och minska köttkonsumtionen och använda mer fisk och vegetariskt fett därför att det redan är välkänt att det är en bra matvana mot att få hjärtinfarkt och kanske är det bra även mot demens.

Det är både tidskrävande och kostsamt att utföra den här typen av studier och det ställer krav både på forskarna och personerna som deltar i undersökningarna.

Hur känns det när man gör studier över så lång tid, blir man inte otålig att få resultaten?

– Man måste ha tålamod som forskare, det kan jag säga dig, säger Laura Fratiglione med ett skratt. Tålamod och uthållighet är verkligen viktigt. Man måste ha en långsiktig plan och det kostar också mycket pengar.

Hon säger också att de har ett fantastiskt deltagande från befolkningen som ingår i studien. Åttiofem procent  kommer tillbaka till uppföljningsbesöken, en hög siffra enligt henne.

– Ett annat bevis är att vi har stor uppslutning på de möten vi arrangerar var tredje år för alla deltagare där vi rapporterar hur vi använt de data och information vi fått av dem och där vi presenterar de viktigaste resultaten.

Nu kommer Laura Fratiglione att fortsätta att kartlägga vilken diet vi har i Sverige och de skandinaviska länderna och hur den kan anpassas för att skydda mot åldrandet.

Resultaten av hennes studie publicerades i Alzheimer’s & Dementia. 2015.

Källa: Shakersain B, Santoni G, Larsson SC, Faxén-Irving G, Fastbom J, Fratiglioni L, Xu W. Prudent diet may attenuate the adverse effects of Western diet on cognitive decline. Alzheimer’s & Dementia. 2015.